brev från Honduras

Nu ar vi tillbaka efter en valdigt lugn och skon helg i ett hus pa en apelsinfarm uppe i narmaste berget har i Comayagua. Hoizontes directora ager huset och lanar ibland ut det till centrets volontarer nar hon sjalv inte bor dar. Perfekt stalle for att vila, helt underbart med fina solnedgangar, god mat och utsikt over Comayaguadalen. Och tystnad, som man kan sakna tystnad utan att riktigt marka det. Pa Horizontes ar det nastan aldrig tyst. Jag, Lovisa och den franska vicedirektoren for dit tillsammans i fredags och kom hem igar. Igar var forresten forsta natten den har veckan jag inte dromde om hastar. Och jag som trodde att abstinensen skulle ge med sig, det gor den visst inte.

Det ar lugnare har pa Horizontes nu, i och med att pequeños och medianos ar i skolan pa formiddagarna och mayoreserna ar dar pa eftermiddagarna. Lovisa och jag har bara tva engelskalektioner per vecka och utover det bara apoyo escolar,

Nu maste jag ga, det ringdes i klockan och vi ska ata. Kram!